Jag tänker för mycket
Ni vet en sådan situation när man tex går på stan och plötsligt ser man någon som man känner/har kännt men inte träffat på jätte länge. Jag är usel på sådana situationer, vad ska man göra liksom?
Tänk er att den personen inte har sett mig men jag sett den, ska jag då bara hoppa fram och bara "Tjenare, tjenare! Kul att se dig, det var inte igår. Allt bra?" Och den personen ser ut som ett frågetecken och undrar vem fan man är. Eller att den gör så som jag oftast gör: Jag ser den, låtsas att jag inte gör det och tänker att den nog säger hej till mig om den ser mig...
Det första senariot har faktiskt hänt, jag har väldigt bra minne. Jag kommer ihåg alla möjliga onödiga datum, jag har grymt namn och ansikts/person minne. Så det blir så jobbigt om man träffar på någon som inte känner igen en.
Och sen så blir det lätt så att man inte riktigt vet vad man ska snacka om, och den andra försöker lite snyggt gå iväg och så öppnar man käften igen och bara babblar på. Nej jag blir tokig! Hur ska man göra egentligen?
Kanske räcker med en snygg liten vinkning i och för sig, då slipper man den pinsamma delen men man blir satans nyfiken på hur personen i fråga har det.
Ja då vet ni hur det snurrar i mitt huvud varje gång jag råkar se någon oväntad när man traskar runt utomhus.
Snart så ska jag nog sova, det har vart en lång dag.
Puss H
